10 saker du inte vet om mig
- Jag kan spela valthorn
- Jag bygger muskler hur lätt som helst
- Jag har bara ett par få vänner, men dom är toppen
- Jag blir väldigt lätt besatt av saker, men som tur är går det över ännu lättare o snabbare
- Jag får dåligt samvete när jag dödar småkryp, tex myggor, flugor, spindlar, sniglar (speciellt sniglar, försöker o undvika att köra på dom när jag kör bil)
- Jag älskar att baka, men främst att provsmaka smeten
- Jag tror själv att jag är väldigt smart och allvetande, bessewisser antar jag att det kallas för
- Jag hatar att spendera tid på att tänka på och sakna personer som jag vet inte bryr sig ett dugg om mig, vilket jag tror att jag gör alldeles för ofta
- Jag älskar att vara komplett naken o kan spegla mig flera timmar i detta tillstånd (okej kanske inte timmar, men länge i alla fall)
- Jag ska flytta till Norge i höst med bästa Susanna
Dag 09 – Min tro eller livsfilosofi
"Dag" 09, snarare inlägg 9 i denna "följetong".
I alla fall. Min tro. Ja, jag är kristen I guess. Uppväxt med kristna värderingar, och det tackar jag Gud för (ha, ha). Kristendomen är en liberal religion, nu för tiden, och det funkar för mig. Jag vet inte om jag tror på Gud, lite kanske. Ibland. Jag tror däremot stenhårt på att Jesus fanns, men jag vet inte om han var Guds son och hela det köret. Jag älskar att vara i kyrkan. Jag älskar traditioner och speciellt de kristna då (jul och påsk är ju underbart!). Men jag går inte i kyrkan så ofta. Jag är konfirmerad. Men jag gillar inet allt det negativa som en religion bidrar med.
Livsfilosofi. Jag vet inte riktigt. Är inte så djup idag, för jag ska skriva två tal ikväll och då kan man inte filosofera. Men någon sorts livsfilosofi har jag säkert. Jag tror på människans goda sida, men samtidigt den onda. Jag tror att människan har ett fritt val och jag är nog rätt så mycket idealist. Alternativt materialist i vissa situatuioner, haha. Åh, det finns ju så många livsfilosofier som man kan dela in sig i! Så mycket och så jobbigt. Så lets just face it, jag är bra och bättre och bäst och om fler såg på livet och samhället så som jag gör så skulle allt vara bra, bättre och bäst. Så det så.
I alla fall. Min tro. Ja, jag är kristen I guess. Uppväxt med kristna värderingar, och det tackar jag Gud för (ha, ha). Kristendomen är en liberal religion, nu för tiden, och det funkar för mig. Jag vet inte om jag tror på Gud, lite kanske. Ibland. Jag tror däremot stenhårt på att Jesus fanns, men jag vet inte om han var Guds son och hela det köret. Jag älskar att vara i kyrkan. Jag älskar traditioner och speciellt de kristna då (jul och påsk är ju underbart!). Men jag går inte i kyrkan så ofta. Jag är konfirmerad. Men jag gillar inet allt det negativa som en religion bidrar med.
Livsfilosofi. Jag vet inte riktigt. Är inte så djup idag, för jag ska skriva två tal ikväll och då kan man inte filosofera. Men någon sorts livsfilosofi har jag säkert. Jag tror på människans goda sida, men samtidigt den onda. Jag tror att människan har ett fritt val och jag är nog rätt så mycket idealist. Alternativt materialist i vissa situatuioner, haha. Åh, det finns ju så många livsfilosofier som man kan dela in sig i! Så mycket och så jobbigt. Så lets just face it, jag är bra och bättre och bäst och om fler såg på livet och samhället så som jag gör så skulle allt vara bra, bättre och bäst. Så det så.
Dag 08 – Favoritsaker
Jag är en sån där liten tekniknörd. Blir helt till mig när jag köper en ny sak. Så rent tekniskt har jag tre, eller okej, fyra favoritsaker.
- Min canon eos 450d (och mina objektiv)
- Min iPod classic 80 gb (och mina hörlurar)
- Min dumma acer-laptop (och... batterisladden?)
- Och kanske min mobil, SE Xperia X8. Men bara kanske.
Sen har jag vissa andra favoritsaker som typ
- Min relexskärm
- Min säng, soffa och fotölj
- Min bil, hassan
- Min pojkvän haha
- Min mat
- Mina blåa skor
- Min röda jacka, oftast inte i kombo med övre punkten
- Mina the sims 3 spel
- Mina handkrämer
- Min kalender
- Mina tofflor
- Mitt konto (direkt efter lön)
osv.
Jag håller tyvärr många prylar nära till hjärtat. Ajabaja. Inte vara prylberoende.
Och utöver det vet jag inte om jag har så många favoritsaker? Så kind of useless det här tycker jag.
- Min canon eos 450d (och mina objektiv)
- Min iPod classic 80 gb (och mina hörlurar)
- Min dumma acer-laptop (och... batterisladden?)
- Och kanske min mobil, SE Xperia X8. Men bara kanske.
Sen har jag vissa andra favoritsaker som typ
- Min relexskärm
- Min säng, soffa och fotölj
- Min bil, hassan
- Min pojkvän haha
- Min mat
- Mina blåa skor
- Min röda jacka, oftast inte i kombo med övre punkten
- Mina the sims 3 spel
- Mina handkrämer
- Min kalender
- Mina tofflor
- Mitt konto (direkt efter lön)
osv.
Jag håller tyvärr många prylar nära till hjärtat. Ajabaja. Inte vara prylberoende.
Och utöver det vet jag inte om jag har så många favoritsaker? Så kind of useless det här tycker jag.
Dag 07 – Vänner
Vänner... Dessa fina underbara stöttande personer som, förhoppnigvis, finns en ens närvaro och tillvaro. De ger en energi, de ger en kärlek, de ger en härliga skratt och de ger en tankeställare. Ständigt utvecklas jag tack vare mina vänner och tack vare dem så är jag den jag är idag. Jag älskar mig vänner och jag vill aldrig vara utan dem. Jag har ganska många vänner skulle jag nog vilja säga. Vissa står jag närmare med än andra, men de som är i mitt liv är alla viktiga för mig.
Jag tänker inte rangordna några vänner, eller nämna några speciella namn. Jag tror att ni alla vet vilka ni är. Ni som gör min dag lite bättre och ni som alltid ställer upp. Det är också ni som jag saknar så mycket och ni som jag inte alltid umgås med, men som ändå håller en särskilt plats i mitt hjärta. Ett liv är ödsligt tomt utan vänner. Vi alla behöver dem. Några att dela allt med. För det är dom som är bäst. För ni är alla underbara. På era egna sätt. Med era nojor och era skratt och era bubblor och era fantasier och era besatheter och era matfavoriter och en fasoner och era burkar och era djur och era bratkillar och era blondinskämt och era partytricks och era sexskämst och era rädslor och fobier och era fantastiska utsidor. För jag har faktiskt ovanligt snygga kompisar. Alla. Ni är faktiskt assnygga.
Jag tänker faktiskt bara nämna en speciell vän. Och det är hon som alltid ställer upp. Och som alltid förstår. Och som alltid är smart och klok. Och snygg. Det är hon som jag inte kan tänka mig att vara utan, vilket gör att situationen just nu är svår. Det är hon som jag har gjort så mycket galenskaper med, men samtidigt gör vi inget alls. Och på ett alldeles speciellt sätt så gör hon hela min dag när jag ser hennes handstil på ett kuvert i min brevlåda. Det är hon som är i Norge just nu och lever sitt liv. Liksom, hon är min förebild. På så många sätt. Och jag är så tacksam att jag har henne i mitt liv och att hon vill ha mig som vän. Och jag kommer aldrig släppa dig. Och jag älskar dig.
Och därför behöver det här inlägget inga bilder.
Jag tänker inte rangordna några vänner, eller nämna några speciella namn. Jag tror att ni alla vet vilka ni är. Ni som gör min dag lite bättre och ni som alltid ställer upp. Det är också ni som jag saknar så mycket och ni som jag inte alltid umgås med, men som ändå håller en särskilt plats i mitt hjärta. Ett liv är ödsligt tomt utan vänner. Vi alla behöver dem. Några att dela allt med. För det är dom som är bäst. För ni är alla underbara. På era egna sätt. Med era nojor och era skratt och era bubblor och era fantasier och era besatheter och era matfavoriter och en fasoner och era burkar och era djur och era bratkillar och era blondinskämt och era partytricks och era sexskämst och era rädslor och fobier och era fantastiska utsidor. För jag har faktiskt ovanligt snygga kompisar. Alla. Ni är faktiskt assnygga.
Jag tänker faktiskt bara nämna en speciell vän. Och det är hon som alltid ställer upp. Och som alltid förstår. Och som alltid är smart och klok. Och snygg. Det är hon som jag inte kan tänka mig att vara utan, vilket gör att situationen just nu är svår. Det är hon som jag har gjort så mycket galenskaper med, men samtidigt gör vi inget alls. Och på ett alldeles speciellt sätt så gör hon hela min dag när jag ser hennes handstil på ett kuvert i min brevlåda. Det är hon som är i Norge just nu och lever sitt liv. Liksom, hon är min förebild. På så många sätt. Och jag är så tacksam att jag har henne i mitt liv och att hon vill ha mig som vän. Och jag kommer aldrig släppa dig. Och jag älskar dig.
Och därför behöver det här inlägget inga bilder.
Dag 06 – Om det här vore min sista dag
Jag antar att jag kan fortsätta med det här, där jag slutade. Om det anses intressant?
Om det här vore min sista dag... Då skulle jag bli totalställd och ha sjuk beslutsångest vad jag skulle göra. Jag slulle vilja spendera hela dagen med mamma och pappa och sara och robin förmodligen. Och alla andra i min släkt. Plus med vissa nära vänner. Men jag vet inte. Det är så svårt och nu får jag en klump i magen, haha. Jag vill inte ha min sista dag. Jag vill leva för alltid! Jag har så mycket att uträtta som jag inte har hunnit med.
Därför kommer jag tolka frågan som så att vad är min favoritsaker att göra om jag får bestämma helt och hållet! Japp, mycket mer positivt. Och då skulle dagen börja med en ashärlig sovmorgon. Sen feta frukosten, med olika sorters bröd och pålägg och juice osv. Jag skulle ha pyjamas på mig hela dagen. Och sen skulle jag spela sims 3. Non stop. Tills någon gång på eftermiddagen när jag och pappa och sara skulle åka till ica (fortfarande i pyjamas haha) och köpa lösgodis och en tidning till alla i familjen. Hela familjen skulle sen ligga i mamma och pappas säng och läsa och äta godis. Och på kvällen skulle pappa laga underbart god mat och sen äter vi så sent som vi alltid gör. Och sitter och pratar hela natten. Med ett glas vin (eller två eller tre eller fyra). Och sen ja, sen skulle jag kunna vara klar. Med min sista dag antar jag. För det är en förjävla perfekt dag enligt mig, haha. Riktigt perfekt...
Och ja ja. Robin skulle väl kanske få vara här då. Om han måste. ;-)
Min familj. Alla knäppon.
Om det här vore min sista dag... Då skulle jag bli totalställd och ha sjuk beslutsångest vad jag skulle göra. Jag slulle vilja spendera hela dagen med mamma och pappa och sara och robin förmodligen. Och alla andra i min släkt. Plus med vissa nära vänner. Men jag vet inte. Det är så svårt och nu får jag en klump i magen, haha. Jag vill inte ha min sista dag. Jag vill leva för alltid! Jag har så mycket att uträtta som jag inte har hunnit med.
Därför kommer jag tolka frågan som så att vad är min favoritsaker att göra om jag får bestämma helt och hållet! Japp, mycket mer positivt. Och då skulle dagen börja med en ashärlig sovmorgon. Sen feta frukosten, med olika sorters bröd och pålägg och juice osv. Jag skulle ha pyjamas på mig hela dagen. Och sen skulle jag spela sims 3. Non stop. Tills någon gång på eftermiddagen när jag och pappa och sara skulle åka till ica (fortfarande i pyjamas haha) och köpa lösgodis och en tidning till alla i familjen. Hela familjen skulle sen ligga i mamma och pappas säng och läsa och äta godis. Och på kvällen skulle pappa laga underbart god mat och sen äter vi så sent som vi alltid gör. Och sitter och pratar hela natten. Med ett glas vin (eller två eller tre eller fyra). Och sen ja, sen skulle jag kunna vara klar. Med min sista dag antar jag. För det är en förjävla perfekt dag enligt mig, haha. Riktigt perfekt...
Och ja ja. Robin skulle väl kanske få vara här då. Om han måste. ;-)
Min familj. Alla knäppon.
Dag 5 - Vad är kärlek?
Alltså, hm. Svår fråga, men ändå väldigt enkelt! Vad kärlek är? Ja, en enorm stark känsla. Man kan känna kärlek till vad som helst, det tycker jag verkligen. Sen kan det ju finnas på olika nivår. Typ jag känner ju inte samma kärlek till The Gossip's Four letter word (även om det är en förjäkla bra låt) som till mina föräldrar till exempel.
Jag älskar kärlek, kär i kärleken. Kärlek gör livet lite lättare, men samtidigt så mycket svårare. Det finns underbar kärlek och det finns en hemsk kärlek, speciellt när man inte kan få det man "kärlekar", tyvärr. Men jag tänker inte bara å kärlek till en person, till en pojkvän. Kärlek till en häst till exempel, är inte det en fin kärlek? Jag har haft många "kärleks-hästar" som jag inte har kunnat tro att jag ska kunna leva utan. Kärlek till vänner. Det är en fin underbar känsla. Kärlek till mig själv, jag är ju rätt så bra, jag tycker om mig själv!
Men, sen finns det den kärlek man tror att man inte kan leva utan och man måste försvinna, för det finns ingen chans att man överlever den utan den kärleken. Och det är förjäkligt... Så, kärlek. Vore världen lite bättre utan den, eller lite bättre? Jag tror vi måste ha kärlek. Utan kärlek vet jag inte om jag skulle kunna gå till skolan, eller ens kunna gå upp om dagarna. Vi alla behöver någon som älskar en. Därför är kärlek mellan personer, släktingar, vänner eller en partner, den finaste kärleken. När man finns där och söttar varandra.
Fast, det är inte alltid lätt. Men det går. Hjärtat är så pass stort. Det går. Kärlek ska finnas. Det bestämmer jag. Här och nu. Punkt slut!
Jag ritade en fin bild. hihi. Det står "/Emma" för er blindos...
Jag älskar kärlek, kär i kärleken. Kärlek gör livet lite lättare, men samtidigt så mycket svårare. Det finns underbar kärlek och det finns en hemsk kärlek, speciellt när man inte kan få det man "kärlekar", tyvärr. Men jag tänker inte bara å kärlek till en person, till en pojkvän. Kärlek till en häst till exempel, är inte det en fin kärlek? Jag har haft många "kärleks-hästar" som jag inte har kunnat tro att jag ska kunna leva utan. Kärlek till vänner. Det är en fin underbar känsla. Kärlek till mig själv, jag är ju rätt så bra, jag tycker om mig själv!
Men, sen finns det den kärlek man tror att man inte kan leva utan och man måste försvinna, för det finns ingen chans att man överlever den utan den kärleken. Och det är förjäkligt... Så, kärlek. Vore världen lite bättre utan den, eller lite bättre? Jag tror vi måste ha kärlek. Utan kärlek vet jag inte om jag skulle kunna gå till skolan, eller ens kunna gå upp om dagarna. Vi alla behöver någon som älskar en. Därför är kärlek mellan personer, släktingar, vänner eller en partner, den finaste kärleken. När man finns där och söttar varandra.
Fast, det är inte alltid lätt. Men det går. Hjärtat är så pass stort. Det går. Kärlek ska finnas. Det bestämmer jag. Här och nu. Punkt slut!
Jag ritade en fin bild. hihi. Det står "/Emma" för er blindos...
Dag 4 - Vad bjuder jag på för mat?
Jag älskar mat!
Jag är mat!
Mat är min passion!
Och jag skojar inte. När jag gick i sjuan skrev jag en uppsats om mat, tro det eller ej. Jag äter det mest, men "god" mat är bäst, såklart. Halvfabrikat går inte riktigt hem och de där underbara middagarna på lördagarna, de är som bäst. Pappa lagar ofta mat här hemma, sara likaså. Vi är en mat familj, och det tråkigaste som finns är att komma hem till någon som serverar makaroner, på en lördag. Det ska vara nytt och spännande och man ska gärna experimentera! Jag är alltid all for trying new things, speciellt utomlands och andra matkulturer.
Men... Vad jag bjuder på? Ofta stuvade makaroner, haha, på typ tisdagar. Det är gott. Annars fläskfilé och potatisgratang. Annars skulle jag nog säga deserter! Men att laga mat... Jag är inte dålig, jag bara gör det sällan. Jag tycker att det är kul, när man har tid och många ingredienser. Så, jag bjuder ofta på basic mat men på helger då smäller det! Roligast med matlagning är att provsmaka, helt klart! "Never trust a skinny cock!"
Jag gräddar pannkakor förra sommaren! Därav min sommarklädsel haha...
Jag är mat!
Mat är min passion!
Och jag skojar inte. När jag gick i sjuan skrev jag en uppsats om mat, tro det eller ej. Jag äter det mest, men "god" mat är bäst, såklart. Halvfabrikat går inte riktigt hem och de där underbara middagarna på lördagarna, de är som bäst. Pappa lagar ofta mat här hemma, sara likaså. Vi är en mat familj, och det tråkigaste som finns är att komma hem till någon som serverar makaroner, på en lördag. Det ska vara nytt och spännande och man ska gärna experimentera! Jag är alltid all for trying new things, speciellt utomlands och andra matkulturer.
Men... Vad jag bjuder på? Ofta stuvade makaroner, haha, på typ tisdagar. Det är gott. Annars fläskfilé och potatisgratang. Annars skulle jag nog säga deserter! Men att laga mat... Jag är inte dålig, jag bara gör det sällan. Jag tycker att det är kul, när man har tid och många ingredienser. Så, jag bjuder ofta på basic mat men på helger då smäller det! Roligast med matlagning är att provsmaka, helt klart! "Never trust a skinny cock!"
Jag gräddar pannkakor förra sommaren! Därav min sommarklädsel haha...
Dag 3 - mina föräldrar
Min avlare... Mina skapare... Mina förmyndare... Mina förebilder...
Kanske så jag bäst kan beskriva dem? De två personer som jag, helt utan tvekan, älskar mest i världen. Jag står dem otroligt nära och jag är glad över att dom är så öppensinniga som de är. Jag och mamma har alltid haft en supertajt relation, på så sätt att jag har alltid kunna vända mig till henne, no matter what.
Min pappa och jag... När jag var liten så var jag pappas flicka. Punkt slut. Jag var ju väldigt pojkflicka och pappa var coolast i världen. Från pappa har jag fått den stora sociala biten av min personlighet. Han är väldigt framåt och vi har alltid kul tillsammans. Sen så har pappa dock ett förjäkla humör och stubinen är kort, men man får lära sig att leva med det... ;-) Sen hade vi ett par år, typ när jag var 14 och så, som vi inte kunde vistas i samma rum. Jag blev stor och gjorde revolt (jag var nog ändå en väldigt bra tonåring). Nu på senare tid har vi dock fått en superkontakt igen och pappa och jag ställer alltid upp för varandra.
Min mamma är sjukt lik på alla sätt, tycker jag. Vi är samma i personligheten och jag tycker att vi är lika, men många tycker att jag och pappa är kopior. Jag skulle dock inte byta bort mina föräldrar mot något och nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva om dem!
Min pappa jobbar som gymnasiumlärare och mamma är typ, något. Hon finns på högskolan eller här på kontoret hemma. Jag tror hon forskar. Men hon är också lärare. Och så är hon något så fint som lektor? Äh, jag har frågat förut men fattar inte riktigt. Jag vet att hon är smart, that's all!
Kanske så jag bäst kan beskriva dem? De två personer som jag, helt utan tvekan, älskar mest i världen. Jag står dem otroligt nära och jag är glad över att dom är så öppensinniga som de är. Jag och mamma har alltid haft en supertajt relation, på så sätt att jag har alltid kunna vända mig till henne, no matter what.
Min pappa och jag... När jag var liten så var jag pappas flicka. Punkt slut. Jag var ju väldigt pojkflicka och pappa var coolast i världen. Från pappa har jag fått den stora sociala biten av min personlighet. Han är väldigt framåt och vi har alltid kul tillsammans. Sen så har pappa dock ett förjäkla humör och stubinen är kort, men man får lära sig att leva med det... ;-) Sen hade vi ett par år, typ när jag var 14 och så, som vi inte kunde vistas i samma rum. Jag blev stor och gjorde revolt (jag var nog ändå en väldigt bra tonåring). Nu på senare tid har vi dock fått en superkontakt igen och pappa och jag ställer alltid upp för varandra.
Min mamma är sjukt lik på alla sätt, tycker jag. Vi är samma i personligheten och jag tycker att vi är lika, men många tycker att jag och pappa är kopior. Jag skulle dock inte byta bort mina föräldrar mot något och nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva om dem!
Min pappa jobbar som gymnasiumlärare och mamma är typ, något. Hon finns på högskolan eller här på kontoret hemma. Jag tror hon forskar. Men hon är också lärare. Och så är hon något så fint som lektor? Äh, jag har frågat förut men fattar inte riktigt. Jag vet att hon är smart, that's all!
Dag 2 - Första kärlek
Då kommer frågan, vad är kärlek?
Det första som jag verkligen älskade, som jag kommer ihåg, var en röd cykel jag fick på julafton när jag var kanske en fem sex år. Den var så cool. En killcykel, såklart. Hade man bara killkompisar så ja... Och juste, innan det hade jag ju en råtta, gosedjur, som var med mig överallt. Och en stor höna, haha.
Och sen var det ju våran hund. Marko. Världens underbaraste schäfer. Och sen har vi ju pappa. Så som jag var pappas lilla flicka. Pappa och pappas garage var stora kärlekar. Och sen var det min skolväska jag fick när jag började i första klass. Och en massa annat materiella saker.
Och sen kom dom ju. Killarna haha. Och där har det gått fram o tillbaka så många gånger. Jag var kär i de flesta och jag bytte väl kanske varje månad, eller oftare. Att läsa gamla dagböcker är högst intressant... Jag och min bästa kompis vi satt o bläddrade i skolkatalogen o valde vilka vi var kära i. Haha.
Och livet var ju så orättvist. För jag förblev ju singel och olyckligt kär, hela grundskolan. Ja, visst fanns det en speciell kille där och visst var det superkul och allt, men vafan, något fel på mig var det väl? ALLA hade ju pojkvän och så var det bara.
Sen bara en dag, första året på gymnasiumet, i november så var jag hemma hos min kompis Oliver. Och jag satt på hans MSN och skrev med en udda kille. Och när jag kom hem fick jag hans MSN och vi fortsatte att prata över nätet. Och pratade, åh vad vi gjorde det. VARJE dag i tre månader, direkt efter skolan och sen till läggdags. Nonstop. Jag överdriver inte. Och sen, sportlovet i februari, 14 februari 2009, ja då åkte jag och Oliver dit. För att träffa Robin. Som var och är, min första riktiga kärlek.
En kille som ger mig så mycket här i livet och hjälper mig att utveckla mig som person, hela tiden. Och jag älskar honom. Så helvetes mycket. Och det är verkligen min första kärlek. Min finaste och min bästa vän. Jag är så glad att han fick vara min första kärlek. För att han är perfekt (förutom att han bor på Åland!)
Det första som jag verkligen älskade, som jag kommer ihåg, var en röd cykel jag fick på julafton när jag var kanske en fem sex år. Den var så cool. En killcykel, såklart. Hade man bara killkompisar så ja... Och juste, innan det hade jag ju en råtta, gosedjur, som var med mig överallt. Och en stor höna, haha.
Och sen var det ju våran hund. Marko. Världens underbaraste schäfer. Och sen har vi ju pappa. Så som jag var pappas lilla flicka. Pappa och pappas garage var stora kärlekar. Och sen var det min skolväska jag fick när jag började i första klass. Och en massa annat materiella saker.
Och sen kom dom ju. Killarna haha. Och där har det gått fram o tillbaka så många gånger. Jag var kär i de flesta och jag bytte väl kanske varje månad, eller oftare. Att läsa gamla dagböcker är högst intressant... Jag och min bästa kompis vi satt o bläddrade i skolkatalogen o valde vilka vi var kära i. Haha.
Och livet var ju så orättvist. För jag förblev ju singel och olyckligt kär, hela grundskolan. Ja, visst fanns det en speciell kille där och visst var det superkul och allt, men vafan, något fel på mig var det väl? ALLA hade ju pojkvän och så var det bara.
Sen bara en dag, första året på gymnasiumet, i november så var jag hemma hos min kompis Oliver. Och jag satt på hans MSN och skrev med en udda kille. Och när jag kom hem fick jag hans MSN och vi fortsatte att prata över nätet. Och pratade, åh vad vi gjorde det. VARJE dag i tre månader, direkt efter skolan och sen till läggdags. Nonstop. Jag överdriver inte. Och sen, sportlovet i februari, 14 februari 2009, ja då åkte jag och Oliver dit. För att träffa Robin. Som var och är, min första riktiga kärlek.
En kille som ger mig så mycket här i livet och hjälper mig att utveckla mig som person, hela tiden. Och jag älskar honom. Så helvetes mycket. Och det är verkligen min första kärlek. Min finaste och min bästa vän. Jag är så glad att han fick vara min första kärlek. För att han är perfekt (förutom att han bor på Åland!)
Första bilden, av många, på mig och Robin
Dag 1 - presentation
Vem är jag? Ja, alltså det är inte ju inte alltid så lätt att svara på. Ibland är någon och ibland någon annan. Men, let's cover the grounds.
Jag är 18 år. Jag bor utanför Eskilstuna på en gård med min lilla familj och alla mina djur. Jag går sista året på samhällslinjen på S:t Eskils gymnasium, inriktning kultur. Jag har många underbara vänner och spenderar gärna tid med dem som betyder för mig. "Äger" en man också, min boy-toy, aka Robin. Han bor på Åland, vilket innebär ett jäkla långdistansförhållande.
De flesta ser mig som väldigt social, och när jag säger att jag är blyg så tittar dom på mig som typ "äru dum i hela huvudet eller?". Jag har också ett förjäkla humör och är jag missnöjd lär det synas. Jag spiller inte tid på dubbelspel osv. Jag har världens grymmaste humor och alla borde vara som mig. För jag är awesome. Helt enkelt.
Jag har många känslor i min kropp och på något sätt måste de komma ut. Jag skriver mycket och jag fotar mycket. Men främst så pratar jag mycket. Bla bla bla, käften går i ett kör. Brukar ibland (har hänt tre gånger) vakna med träningsvärk i tungan! Jag flyr aldrig från en diskusion. What else? Ingen aning. Jag är som jag är och jag gör sällan ursäkter för det. Många anser det stötande, men jag tar plats. Face it liksom. Fast jag är inte dryg som jag låter nu haha. Nej. Jag är bara ascool! :D :D :D
Nej, jag skulle kunna prata i evigheter om mig. Så nu cuttar vi det hela!
Jag är 18 år. Jag bor utanför Eskilstuna på en gård med min lilla familj och alla mina djur. Jag går sista året på samhällslinjen på S:t Eskils gymnasium, inriktning kultur. Jag har många underbara vänner och spenderar gärna tid med dem som betyder för mig. "Äger" en man också, min boy-toy, aka Robin. Han bor på Åland, vilket innebär ett jäkla långdistansförhållande.
De flesta ser mig som väldigt social, och när jag säger att jag är blyg så tittar dom på mig som typ "äru dum i hela huvudet eller?". Jag har också ett förjäkla humör och är jag missnöjd lär det synas. Jag spiller inte tid på dubbelspel osv. Jag har världens grymmaste humor och alla borde vara som mig. För jag är awesome. Helt enkelt.
Jag har många känslor i min kropp och på något sätt måste de komma ut. Jag skriver mycket och jag fotar mycket. Men främst så pratar jag mycket. Bla bla bla, käften går i ett kör. Brukar ibland (har hänt tre gånger) vakna med träningsvärk i tungan! Jag flyr aldrig från en diskusion. What else? Ingen aning. Jag är som jag är och jag gör sällan ursäkter för det. Många anser det stötande, men jag tar plats. Face it liksom. Fast jag är inte dryg som jag låter nu haha. Nej. Jag är bara ascool! :D :D :D
Nej, jag skulle kunna prata i evigheter om mig. Så nu cuttar vi det hela!
30 dagar
Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat?
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Om det här vore min sista dag
Dag 07 – Vänner
Dag 08 – Favoritsaker
Dag 09 – Min tro eller livsfilosofi
Dag 10 – Bloggfavoriter
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – 10 saker du inte vet om mig
Dag 13 – En vanlig dag hemma hos mig
Dag 14 – Dåliga vanor och laster
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Första kyssen
Dag 17 – Barndomsminne
Dag 18 – Ett pinsamt ögonblick
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Mina förebilder
Dag 21 – Mina dåliga sidor
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Mitt hem
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – Det här är jag bra på
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Saker jag saknar
Dag 29 – Det här ska jag bli när jag blir stor
Dag 30 – 10 dödssynder
Listan är direkt kopierad från en av mina favoritbloggar, Lady Dahmer!
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Vad bjuder jag på för mat?
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Om det här vore min sista dag
Dag 07 – Vänner
Dag 08 – Favoritsaker
Dag 09 – Min tro eller livsfilosofi
Dag 10 – Bloggfavoriter
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – 10 saker du inte vet om mig
Dag 13 – En vanlig dag hemma hos mig
Dag 14 – Dåliga vanor och laster
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Första kyssen
Dag 17 – Barndomsminne
Dag 18 – Ett pinsamt ögonblick
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Mina förebilder
Dag 21 – Mina dåliga sidor
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Mitt hem
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – Det här är jag bra på
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Saker jag saknar
Dag 29 – Det här ska jag bli när jag blir stor
Dag 30 – 10 dödssynder
Listan är direkt kopierad från en av mina favoritbloggar, Lady Dahmer!
